Jag skrev en bok om en gammal radiostation, och om min
pappa. Inte för att jag var tvungen, och definitivt inte för att jag ville
tjäna pengar. Men jag måste säga att mottagandet har varit över all förväntan
under de cirka två månader som boken funnits ute.

Jag hade ju kunnat skriva en helt annan bok: en ren
nostalgikick med några röster om hur det var förr, lite favoritlåtar och några
coola bilder. Jag är säker på att det också hade fungerat. Men jag tyckte att
om jag nu tog mig tiden att sätta mig ner med denna historia så ville jag göra
det ordentligt. Därför är det rejäla doser juridik, mediadiskussioner,
kultursyn i bred bemärkelse, ideologi och politik i boken.

I min enfald tänkte jag att detta nog skulle skrämma eller
hindra många läsare.

Jag hade helt fel.

Läsarna har nästan undantagslöst tagit till dig även de
diskussionerna med öppet sinne, och jag har på olika håll fått beröm för att
jag skildrat en annorlunda Sverige.

Men eftersom jag nu varit så seriös så smärtar det mig lite
att inga av de stora rikstäckande tidningarna har ägnat boken en rad; jag
tycker ärligt talat att den hade varit värd en recension eller kommentar också
i dessa blad.

Hittills har jag fått glädje mig åt ett antal recensioner
bland tidningar ute i landet, och ett välgjort inslag i P1:s program ”Publicerat”.

Och så har jag fått ett antal fina mail från s k vanliga läsare